Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Valarbetare från nej- och ja-sidan delar ut valsedlar vid den svenska folkomröstningen om EU-medlemskap 1994. Foto: Hans T Dahlskog/TT.

Så blev Sverige med i EU

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i EU. Finland och Österrike gick också med i EU samtidigt. Alla tre länderna hade tidigare varit med i frihandelsorganisationen Efta och samarbetat om fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. Efter murens fall 1989 var tiden mogen att söka EU-medlemskap.

Folkomröstningen 1994

  • När: 13 november 1994
  • Röster för: 52,3 procent
  • Röster mot: 46,8 procent
  • Blankröster: 0,9 procent
  • Valdeltagande: 83,3 procent
  • Antal röstberättigade: 6 510 055

Fråga:

"Riksdagen har beslutat att det ska hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU enligt det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?"

Det fanns två alternativ att rösta på, "Ja" eller "Nej". Dessutom fanns möjligheten att rösta blankt.

Sverige bestämmer sig för att ansöka om medlemskap

I oktober 1990 meddelade Socialdemokraterna, som då var i regeringsställning, att man kunde tänka sig att Sverige anslöt sig till dåvarande EG, som var föregångaren till EU. Bakgrunden till att partiet svängde i EG-frågan var främst att Sverige inte längre befann sig mellan två stormaktsblock efter Berlinmurens fall 1989. Att hålla hårt på den svenska neutraliteten var inte längre lika viktigt som det var innan murens fall, då två maktblock dominerade politiken i Europa.

EG hade vid den tiden påbörjat ett arbete som skulle leda fram till att EU bildades. Antalet samarbetsområden ökade. Till exempel tillkom samarbete inom utrikespolitiken samt rättsliga och inrikes frågor, där polissamarbete är en del.

Dessutom drabbades Sverige 1990 av en djup ekonomisk kris. De som förespråkade ett EG-medlemskap menade att det var en väg ut ur krisen.

Sverige inleder förhandlingar med EG

Sveriges riksdag beslutade därefter att låta regeringen inleda förhandlingar med EG om ett svenskt medlemskap. Förutsättningen var att Sverige kunde fortsätta vara neutralt.

I juli 1991 överlämnade dåvarande statsminister Ingvar Carlsson Sveriges officiella medlemsansökan till EG. Två år senare inledde Sverige medlemskapsförhandlingarna med EG. Parallellt med Sverige förhandlade även Finland, Norge och Österrike.

Samarbete mellan Efta och EG - EES

Sverige och flera andra länder som inte var med i dåvarande EG bildade tillsammans organisationen Efta i början av 1960-talet. Under 70-talet slöt de olika Efta-länderna frihandelsavtal med EG om främst industrivaror. Samarbetet fördjupades under 80-talet och Sverige uttryckte intresse för medlemskap i EG:s inre marknad, med vissa förbehåll. Länderna inledde samtal om att fördjupa EG – Eftasamarbetet. Tanken var att skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES).

Sverige och några av Efta-länderna inledde formella förhandlingar med EG om ett närmare samarbete 1990. Förhandlingarna skulle ge Efta-länderna tillgång till EG:s inre marknad med till exempel fri rörlighet för varor, tjänster och kapital. Samtidigt skulle Efta-länderna öppna sina egna gränser mot EG. Målet var att skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES).

I mars 1992 undertecknade parterna EES-avtalet. Det skapade fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital inom hela det område som bestod av de dåvarande EG-länderna och Efta-länderna. EG:s tullunion, jordbrukspolitiken och den gemensamma handelspolitiken var inte var med i samarbetet. EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994.

Snus en av förhandlingsfrågorna

Förhandlingarna med EG delades in i olika områden utifrån EG:s grundlagar. Flera av områdena, till exempel fri rörlighet för varor och tjänster, hade redan behandlats i EES-förhandlingarna. Dessa områden var oproblematiska medan andra vållade större problem, exempelvis införsel av vin och sprit, tillåten dioxinhalt i Östersjöfisk och snuset.

Inom vissa områden fick Sverige permanenta undantag, till exempel rätten att tillverka och sälja snus på den svenska marknaden. Inom andra områden fick Sverige rätt till övergångslösningar, till exempel klassificeringen av fetthalt i mjölk. Förhandlingarna blev klara den 2 mars 1994. Då hade EG blivit EU, eftersom Maastrichtfördraget hade börjat gälla hösten 1993.

För att kommunikationen om förhandlingarna mellan riksdagen och regeringen skulle fungera bra bildades EU-delegationen. Den bestod av 18 riksdagsledamöter där samtliga riksdagspartier var representerade.

Sverige beslutar ha folkomröstning

Dåvarande statsministern Carl Bildt undertecknade det svenska anslutningsfördraget vid Europeiska rådets möte på Korfu den 24 juni 1994. Två veckor tidigare hade riksdagen beslutat att anordna en folkomröstning om ett eventuellt svenskt medlemskap i EU.

Debatten om medlemskap i EU var ofta hård och intensiv. Flera partier i Sverige var delade i frågan.

Folkomröstning och beslut i riksdagen

Sverige höll folkomröstning om medlemskap i EU den 13 november 1994. En knapp majoritet sade ja.

I Sverige finns det inga frågor som måste avgöras i en folkomröstning. Men riksdagen kan besluta om att hålla folkomröstning i vilken fråga som helst. Skälet till att hålla folkomröstning kan till exempel vara att det råder delade meningar inom riksdagspartierna. Ett annat skäl kan vara att riksdagsmajoriteten i frågan avviker från vad majoriteten av väljarna tycker.

Sverige blir EU-medlem 1 januari 1995

Folkomröstningens resultat innebar att Sverige skulle ansluta sig till Europeiska unionen. Efter folkomröstningen tog riksdagen ett slutgiltigt beslut om ändring av grundlagen och godkände avtalet om anslutning. Det krävdes också en särskild lag om anslutningen för att riksdagen skulle kunna överlåta beslutsbefogenheter till EU. Dessa lagändringar genomförde riksdagen under november–december 1994.

När riksdagen beslutat om grundlagsändringen och godkänt anslutningsfördraget var Sverige redo att bli medlem i EU. Därefter behövde också de tolv dåvarande EU-länderna och Europaparlamentet godkänna anslutningsfördraget.

Riksdagen valde de första ledamöterna till Europaparlamentet

Riksdagspartierna utsåg Sveriges första ledamöter till Europaparlamentet och de valdes formellt av riksdagen i november 1994. Fram till medlemskapet den 1 januari 1995 hade de 22 representanterna observatörsstatus. Samma dag som Sverige blev medlem av EU var de svenska ledamöterna fullvärdiga ledamöter av Europaparlamentet.

I anslutningsfördraget stod det att Sverige inom två år från anslutningen skulle hålla allmänna val till Europaparlamentet. Valet hölls den 17 september 1995. Då direktvaldes 22 ledamöter som sedan satt mandatperioden ut fram till nästa ordinarie val i juni 1999.

Ordförklaringar

EG

EG står för Europeiska gemenskaperna och var föregångaren till dagens EU (Europeiska unionen). EG var en del av EU fram till 2009 då EG upphörde att existera.

Läs mer om EG

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Sveriges väg till EU-land

  • 1960: Efta bildas
  • 1989: Muren mellan Östtyskland och Västtyskland faller
  • 1990: Socialdemokraterna kan tänka sig ett EG-medlemskap
  • 1991, 1 juli: Sverige lämnar in ansökan om medlemskap i EG
  • 1992: Sverige skriver under EES-avtalet
  • 1993, februari: Sverige börjar förhandla om medlemskap
  • 1994: EES-avtalet börjar gälla
  • 1994, 2 mars: Medlemskapsförhandlingar med EU klara
  • 1994, 24 juni: Carl Bildt undertecknar anslutningsfördraget
  • 1994, 13 november: Folkomröstning om EU-medlemskap
  • 1995, 1 januari: Sverige blir EU-medlem
  • 1995, 17 november: Val till Europaparlamentet
Senast uppdaterad: 2016-04-19

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.