Så påverkar Sverige EU

Ämne: Sverige och EU

Det är regeringen som bestämmer vad Sverige ska tycka om ett nytt lagförslag från EU-kommissionen. Men regeringen ska löpande stämma av sina synpunkter med riksdagen.

Riksdagen och regeringen i EU:s beslutsprocess

Regeringen företräder Sverige i EU och det är regeringen som utformar den svenska EU-politiken. Det är även regeringen som representerar Sverige i EU:s ministerråd som beslutar om nya EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet.

Även om det är regeringen som för Sveriges talan i EU måste den stämma av sina ståndpunkter med riksdagen. Den svenska minister som ansvarar för en fråga som ska tas upp i ministerrådet måste samråda med EU-nämnden inför ministerrådsmötet. Regeringen ska också löpande informera riksdagen om sitt EU-arbete.

Riksdagen kan göra en subsidiaritetsprövning av förslag på EU-lagar. Det innebär att riksdagen kontrollerar om det är mer effektivt att EU beslutar i frågan än att medlemsländerna eller deras kommuner beslutar om det på egen hand.

Vad vill Sverige i EU?

För att veta vad regeringen vill i EU i stora drag kan man titta i regeringsförklaringen och utrikesdeklarationen som regeringen presenterar varje år. Regeringsförklaringen visar vilken politik regeringen vill föra under året. Utrikesdeklarationen handlar om hur regeringen ska arbeta internationellt under det kommande året. EU brukar vara en del i det arbetet.

För att veta vad regeringen tycker i sakfrågor, till exempel dess inställning till ett EU-förslag, kan man istället följa regeringens arbete i ministerrådet. Inför mötena i ministerrådet informerar ansvarigt departement om vad Sverige tycker i de frågor som ska tas upp. Den ansvariga ministern ska samråda med EU-nämnden inför mötet. I ordagranna protokoll från EU-nämnden går det att hitta mer utförliga redogörelser för den svenska synen på ett EU-förslag.

Men även innan ett EU-förslag har tagits upp för beslut i ministerrådet kan det finnas preliminära svenska ståndpunkter om förslaget i fråga. Regeringens skriver nämligen ofta fakta-pm om nya förslag från EU-kommissionen.

Myndighetspersonal sitter med i EU-grupper

På de svenska myndigheterna jobbar personer som har sakkunskap inom olika områden, till exempel livsmedelsfrågor eller energieffektivitet. Det är vanligt att personerna på grund av sina expertkunskaper deltar i EU-institutionernas arbete. Handläggare från svenska myndigheter sitter till exempel med i kommissionens expertgrupper som hjälper till att utarbeta förslag på EU-lagar.

Det är även vanligt att regeringen ber myndigheterna att skicka personer som ska representera Sverige i de rådsarbetsgrupper som finns under ministerrådet.

Kommunerna vill påverka EU

Cirka 60 procent av de frågor som finns på dagordningen för mötena i kommunfullmäktige påverkas direkt eller indirekt av EU. Det är också på regional och kommunal nivå som de flesta EU-besluten genomförs i praktiken. Eftersom kommunerna påverkas av EU vill de i sin tur påverka EU.

De svenska kommunerna har representanter i Regionkomittén. I kommittén samarbetar de med andra länders ledamöter för att se till att EU-besluten blir bra för den regionala och kommunala nivån i EU-länderna

Många svenska kommuner och regioner har även ett regionkontor i Bryssel. Kontoren bevakar frågor som är av intresse för regionen eller kommunen och försöker påverka EU:s beslutsfattare.

Senast uppdaterad: 2012-01-02