Riksdagens arbete med EU

Medlemskapet i EU innebär att Sverige har överlåtit lagstiftande makt till EU:s institutioner. Möjligheten att överlåta lagstiftningsmakt är inskrivet i regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar. Det är regeringen som representerar Sverige i EU-sammanhang. Riksdagen har organiserat sitt arbete så att den ska kunna påverka regeringens agerande i EU. Riksdagens EU-arbete sker i kammaren, utskotten och EU-nämnden.

Regeringen rådgör med riksdagen

Riksdagsutskotten har rätt att få information från och begära överläggningar med regeringen om frågor som rör EU-arbetet.

EU-nämnden är riksdagens särskilda organ för samråd i EU-frågor. Det är regeringen som deltar i ministerrådets möten i EU, men inför de mötena samråder regeringen med EU-nämnden. Efter samrådet i EU-nämnden har regeringen ett mandat från riksdagen som regeringen förväntas följa i förhandlingarna med övriga medlemsländer i ministerrådet.

EU-frågor debatteras också i riksdagens kammare.

Utskottens EU-arbete

Riksdagens 15 utskott berörs i olika grad av EU-frågor, men alla utskott ska följa arbetet i EU inom sina respektive ämnesområden. Utskotten behandlar propositioner och motioner som rör EU-samarbetet. De behandlar också olika dokument från EU.

Utskottet kan begära överläggning med regeringen

Inom EU-samarbetet är det regeringen som representerar Sverige. Regeringen är skyldig att informera riksdagen om vad som händer inom EU-samarbetet.

Om ett utskott begär det ska regeringen överlägga med utskottet om ett EU-ärende. Vid sådana överläggningar kan ledamöterna föra fram sina synpunkter på exempelvis ett nytt lagförslag från EU-kommissionen. Regeringen kan stämma av om dess inställning till förslaget har stöd bland riksdagsledamöterna.

Överläggningarna sker i regel bakom stängda dörrar. Men ett utskott kan besluta att en överläggning med regeringen ska vara offentlig, det vill säga att allmänheten kan ta del av överläggningen.

När EU-lag blir svensk lag

En del av regeringens propositioner har sitt ursprung i lagar som redan är beslutade på EU-nivå. Det utskottet då tar ställning till är hur EU-lagen ska göras till en svensk lag.

Utskotten behandlar dokument från EU:s institutioner

Utskotten behandlar dokument från EU:s institutioner, till exempel grön- och vitböcker och förslag till nya lagstiftningsakter. Beroende på vilken fråga ett dokument gäller behandlas de i något av riksdagens utskott.

När det gäller viktiga EU-dokument skickar regeringen en så kallad faktapromemoria till riksdagen. I faktapromemorian beskriver regeringen dokumentets innehåll, hur svenska regler kan påverkas och sin syn på dokumentet.

De synpunkter som kommer fram vid diskussionerna i utskottet kan föras vidare på olika sätt. Utskottet kan till exempel lämna sina synpunkter under en överläggning med regeringen. Utskottet kan även lämna ett betänkande till kammaren och begära ett uttalande från riksdagen.

Så kallade grön- och vitböcker från kommissionen samt förslag till nya lagstiftningsakter har riksdagen möjlighet att behandla enligt speciella förfaranden. Läs mer om detta längre ned på sidan.

EU-nämnden

EU-nämnden är riksdagens särskilda organ för samråd med regeringen i EU-frågor. Inför ministerrådsmöten ska regeringen samråda med EU-nämnden om frågor som regeringen ska vara med och fatta beslut om. Liksom i utskotten ingår ledamöter från riksdagens samtliga partier i EU-nämnden. Men nämndens uppgifter skiljer sig från de uppgifter som riksdagens utskott har och därför valde riksdagen beteckningen "nämnd" när den inrättades.

Flera frågor på samma möte

EU-nämnden sammanträder normalt varje fredag. Till dessa sammanträden kommer den eller de ministrar i regeringen som ska delta i den kommande veckans möten i ministerrådet. Statsministern samråder också med nämnden inför Europeiska rådets möten.

Samråder om frågor där rådet ska fatta beslut

Samråden mellan regeringen och EU-nämnden gäller främst frågor som ministerrådet är färdigt att fatta beslut om och diskussionen handlar om hur regeringen ska sköta förhandlingarna i rådet.

Diskussionen kring varje fråga i EU-nämnden avslutas med att ordföranden konstaterar att det finns en majoritet för regeringens ståndpunkt eller att regeringen har en majoritet emot sig.

Regeringen är inte bunden av nämndens mandat, men den förväntas följa det. Om regeringen i förhandlingarna i rådet skulle handla i strid mot riksdagens uppfattning riskerar den kritik i riksdagen och ytterst en misstroendeomröstning i riksdagens kammare.

Ordagranna protokoll från mötet

När regeringen samråder med EU-nämnden sker det i regel genom slutna sammanträden bakom stängda dörrar. Men nämnden kan besluta om att hålla ett öppet sammanträde som kan följas direkt av allmänheten.

Vid EU-nämndens sammanträden med företrädare för regeringen tas stenografiska uppteckningar. De stenografiska uppteckningarna är ordagranna protokoll och återger det som sagts under samråden. När de stenografiska uppteckningarna renskrivits och justerats blir de allmänna handlingar som alla har rätt att ta del av. Det brukar ta cirka två veckor för dem att bli klara.

Vissa uppgifter är dock hemliga och finns inte med i den offentliga versionen av uppteckningarna. Dessa uppgifter kan ändå begäras ut i efterhand och då fattas ett beslut om hemligstämpeln ska hävas eller inte. Exempel på sådant som kan hemligstämplas är uppgifter om slutskedet i en känslig förhandling i rådet, andra länders ståndpunkter i förhandlingarna eller vilken andrahandsståndpunkt som Sverige ska inta om den första ståndpunkten inte är framgångsrik i förhandlingarna.

Kammarens EU-arbete

När alla riksdagens ledamöter sammanträder utgör de riksdagens kammare. Den sammanträdeslokal där ledamöterna träffas kallas också för kammare. I riksdagens kammare fattar riksdagsledamöterna beslut, men kammaren utgör också ett forum för debatt i EU-frågor.

En stor del av riksdagens arbete sker i utskotten, men ofta debatterar och röstar riksdagen i kammaren om utskottens hållning. Det gäller så klart även riksdagens EU-arbete och till exempel subsidiaritetsprövningen.

EU debatteras i kammaren

I riksdagens kammare lämnar regeringen information om samarbetet inom EU när ledamöterna sammanträder. Det kan ske som svar på frågor eller interpellationer från ledamöterna eller vid särskilt anordnade debatter. Regeringen redogör också för EU-frågor vid särskilda informationsstunder. Efter möten mellan EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet lämnar statsministern oftast en muntlig rapport i kammaren.

Varje år ska regeringen presentera en skrivelse för riksdagen om verksamheten i EU under föregående år. Den presenteras vanligtvis i mars och brukar kallas ”Årsboken om EU”. Skrivelsen behandlas i utrikesutskottet och debatteras i kammaren.

Kammaren godkänner ändringar av EU:s fördrag

Innan EU:s fördrag kan ändras måste det godkännas av alla medlemsländer. För Sveriges del innebär det att riksdagen ska godkänna fördragsändringarna. Det sker genom omröstning i kammaren.

Grön- och vitböcker granskas av riksdagen

När kommissionen vill samla in synpunkter om en fråga som det kan bli aktuellt för EU att lagstifta om, kan den skicka ut så kallade samrådsdokument. Grön- och vitböcker är exempel på samrådsdokument. Riksdagen har beslutat att alla grön- och vitböcker ska behandlas i riksdagen

När en ny grön- eller vitbok kommer in till riksdagen skickar kammaren den vidare till det utskott som har hand om de frågorna. Utskottet ska granska dokumentet och kan till exempel ordna en offentlig utfrågning eller en överläggning med regeringen för att skaffa sig ytterligare information. Vid granskningen kan utskottet bland annat kontrollera hur frågan skulle kunna påverka den svenska lagstiftningen, vad övriga EU-länder har för inställning samt lämna förslag till den svenska ståndpunkten i frågan.

Utskottet ska redovisa sin granskning till kammaren i ett så kallat granskningsutlåtande. I utlåtandet kan utskottet presentera olika inställningar till frågan.

I kammaren debatterar ledamöterna utlåtandet. Behandlingen avslutas sedan med att riksdagen godkänner utlåtandet. Riksdagsförvaltningen skickar därefter utlåtandet till kommissionen samt kopior av utlåtandet till regeringskansliet och andra nationella parlament i EU.

Kammaren kan rösta om vad som ska stå i utlåtandet. Men utlåtandet får dock inte innehålla något uppdrag till regeringen att agera på ett särskilt sätt. Regeringen är inte heller tvungen att följa utlåtandets ståndpunkt i en viss fråga.

Riksdagen kan även behandla andra dokument från EU på detta sätt. Det gäller dock inte lagstiftningsförslag från kommissionen

Riksdagen deltar i arbetet med subsidiaritetsprövning av nya lagförslag

Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, handlar om på vilken politisk nivå som ett beslut ska fattas. Principen brukar förklaras som att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. Frågan blir alltså om det blir ett bättre beslut om EU beslutar än om beslutet fattas i medlemsländerna.

Riksdagen och de andra medlemsländernas nationella parlament ska delta i den så kallade subsidiaritetsprövningen av nya lagförslag från EU:s institutioner. Prövningen får bara ske på lagförslag inom områden där både EU och medlemsländerna har befogenhet att stifta lagar.

I den svenska riksdagen är det det utskott som har sakkompetens i de frågor som lagstiftningsförslaget handlar om som ska göra prövningen.

Om utskottet anser att lagförslaget inte följer subsidiaritetsprincipen lämnar utskottet ett utlåtande till kammaren. Utlåtandet ska innehålla ett förslag till ett så kallat motiverat yttrande. Om kammaren godkänner utskottets förslag skickas det motiverade yttrandet till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Riksdagen utövar kontroll av regeringen

Riksdagen kan inte upphäva ett beslut som regeringen har varit med om att fatta i ministerrådet, även om beslutet strider mot riksdagens uppfattning. Om det finns en stark kritik i riksdagen mot regeringens agerande i EU kan, liksom i andra frågor, minst 35 ledamöter lägga fram ett förslag om misstroendeförklaring mot regeringen eller en minister. Om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar för ett sådant förslag måste regeringen eller ministern avgå.

Riksdagen bevakar också regeringen genom konstitutionsutskottet, som kontrollerar att regeringen agerar i enlighet med lagar och riksdagens beslut. I ett flertal ärenden i konstitutionsutskottet har riksdagen riktat kritik mot regeringen för bristande information innan besluten har fattats i ministerrådet.

Riksdagens samarbete med andra parlament i Europa

Riksdagen samarbetar med övriga parlament i EU:s medlemsländer och med Europaparlamentet. Samarbetet gäller till exempel utbyte av information och diskussioner om aktuella EU-frågor.

Talmanskonferensen ansvarar för samordningen av samarbetet mellan parlamenten

Talmanskonferensen består av talmännen i EU-ländernas nationella parlament och i Europaparlamentet. Konferensen träffas varje år. Talmanskonferensen har det övergripande ansvaret för samordningen av parlamentens samarbete kring EU-frågor.

Generalsekreterarna i EU-ländernas parlament förbereder talmanskonferensen. Från den svenska riksdagen deltar riksdagsdirektören.

Ledamöterna i EU-ländernas parlament träffas

Vid gemensamma möten träffar ledamöterna i den svenska riksdagen sina kolleger från de övriga EU-ländernas parlament och från Europaparlamentet. På mötena kan representanter från ett visst utskott träffas. Exempelvis kan det svenska utrikesutskottet träffa motsvarande utskott från de andra parlamenten. Ledamöterna kan även träffas i större sammanhang.

EU-nämnden träffar kolleger i Cosac

EU-nämnden delat i Cosac, Conference of Community and European Affairs Committees of Parliaments of the European Union, som är en konferens mellan organen för EU-frågor vid de nationella parlamenten i EU. Även representanter från Europaparlamentet deltar i Cosac:s möten.

Ordinarie Cosac-möte ska hållas en gång varje halvår. Det medlemsland som är ordförande i ministerrådet ska även vara ordförande i Cosac.

Syftet med Cosac är att stärka de nationella parlamentens roll i EU-samarbetet. Konferensen ger i första hand ledamöterna i de olika parlamenten en möjlighet att diskutera frågor av gemensamt intresse.

Cosac har även rätt att på eget initiativ lämna synpunkter till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. De synpunkter som Cosac kommer fram till är inte bindande för de nationella parlamenten. Parlamenten är alltså inte skyldiga att följa ståndpunkterna.

Genom IPEX utbyter parlamenten elektronisk information

IPEX står för Interparliamentary EU Information Exchange. IPEX är ett samarbete mellan de nationella parlamenten, där målet är att stödja det elektroniska informationsutbytet om EU-frågor med hjälp av en egen webbplats. På webbplatsen får parlamenten till exempel tillgång till varandras EU-relaterade dokument. Tanken är även att webbplatsen ska underlätta för de nationella parlamenten att granska lagförslag från EU.

Senast uppdaterad: 2013-01-02