Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Riksdagens EU-nämnd har öppet samråd med statsminister Stefan Löfven 22 oktober 2014 inför möte i Europeiska rådet.

Riksdagens arbete med EU

I och med EU-medlemskapet har den svenska riksdagen lämnat över delar av den lagstiftande makten till EU:s institutioner. Riksdagen samarbetar med regeringen som företräder Sverige i EU-sammanhang.

Riksdagens EU-arbete i korthet

  • EU-debatter i kammaren
  • Överläggningar och information i utskotten
  • Samråd i EU-nämnden
  • Utlåtanden om grön- och vitböcker
  • Subsidiaritetsprövning
  • Godkänna ändringar av EU:s fördrag

Medlemskapet i EU innebär att Sverige har överlåtit delar av makten att lagstifta till EU:s institutioner. Det är regeringen som representerar Sverige i EU. Riksdagen har organiserat sitt arbete så att den ska kunna påverka regeringens agerande i EU. Riksdagens EU-arbete sker i kammaren, utskotten och EU-nämnden.

Regeringen rådgör med EU-nämnden inför EU-beslut

Regeringen ska informera riksdagen om vad som händer inom EU-samarbetet. EU-nämnden är riksdagens särskilda organ för samråd i EU-frågor. I EU-nämnden sitter ledamöter från riksdagens samtliga partier.

Det är regeringen som deltar i ministerrådets möten i EU. Inför ministerrådsmöten samråder regeringen med EU-nämnden om frågor som regeringen ska vara med och fatta beslut om. EU-nämnden sammanträder normalt varje fredag. Till dessa sammanträden kommer den eller de ministrar i regeringen som ska delta i den kommande veckans möten i ministerrådet. Statsministern samråder också med nämnden inför Europeiska rådets möten. 

Efter samrådet i EU-nämnden har regeringen ett mandat från riksdagen som regeringen förväntas följa i förhandlingarna med övriga medlemsländer i ministerrådet. Om regeringen i förhandlingarna i rådet skulle handla i strid mot riksdagens uppfattning riskerar den kritik i riksdagen och ytterst en misstroendeomröstning i riksdagens kammare.

Vid EU-nämndens sammanträden tas stenografiska uppteckningar. De stenografiska uppteckningarna är ordagranna protokoll av det som sagts under samråden. När de stenografiska uppteckningarna renskrivits och justerats blir de allmänna handlingar och publiceras på riksdagens webbplats.

Utskotten kan begära överläggningar

Riksdagens utskott berörs i olika grad av EU-frågor, men alla utskott ska följa arbetet i EU inom sina respektive ämnesområden.

Ett utskott kan begära att regeringen ska överlägga med utskottet om ett EU-ärende. Vid sådana överläggningar kan ledamöterna föra fram sina synpunkter på exempelvis ett nytt lagförslag från EU-kommissionen. Regeringen kan stämma av om dess inställning till förslaget har stöd bland riksdagsledamöterna.

En del av regeringens propositioner har sitt ursprung i lagar som redan är beslutade på EU-nivå. Det utskottet då tar ställning till är hur EU-lagen ska göras till en svensk lag.

Riksdagen prövar nya lagförslag från EU

Riksdagen och de andra medlemsländernas nationella parlament gör en så kallad subsidiaritetsprövning av nya lagförslag från EU:s institutioner. Enligt EU:s subsidiaritetsprincip ska beslut fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. Frågan blir alltså om det blir ett bättre beslut om EU beslutar än om beslutet fattas i medlemsländerna. Prövningen görs på lagförslag inom områden där både EU och medlemsländerna har befogenhet att stifta lagar.

Det utskott i riksdagen som har sakkompetens i de frågor som lagstiftningsförslaget handlar om tar hand om prövningen. Om utskottet anser att lagförslaget inte följer subsidiaritetsprincipen lämnar utskottet ett utlåtande till kammaren. Utlåtandet debatteras och om riksdagen godkänner utskottets förslag skickas ett så kallat motiverat yttrandet till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Om en tredjedel av parlamenten i EU-länderna säger att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen.

EU debatteras i kammaren

När alla riksdagens ledamöter sammanträder utgör de riksdagens kammare. Till riksdagens kammare lämnar regeringen information om samarbetet inom EU när ledamöterna sammanträder. Det kan ske som svar på frågor eller interpellationer från ledamöterna eller vid särskilt anordnade debatter. Regeringen redogör också för EU-frågor vid särskilda informationsstunder. Efter möten mellan EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet lämnar statsministern oftast en muntlig rapport i kammaren.

Varje år ska regeringen presentera en skrivelse för riksdagen om verksamheten i EU under föregående år. Den presenteras vanligtvis i mars och brukar kallas ”Årsboken om EU”. Skrivelsen behandlas i utrikesutskottet och debatteras i kammaren.

Kammaren godkänner ändringar av EU:s fördrag

Innan EU:s fördrag kan ändras måste det godkännas av alla medlemsländer. För Sveriges del innebär det att riksdagen ska godkänna fördragsändringarna. Det sker genom omröstning i kammaren.

Riksdagen utövar kontroll av regeringen

Riksdagen kan inte upphäva ett beslut som regeringen har varit med om att fatta i ministerrådet, även om beslutet strider mot riksdagens uppfattning. Om det finns en stark kritik i riksdagen mot regeringens agerande i EU kan, liksom i andra frågor, minst 35 ledamöter lägga fram ett förslag om misstroendeförklaring mot regeringen eller en minister. Om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter röstar för ett sådant förslag måste regeringen eller ministern avgå.

Riksdagen bevakar också regeringen genom konstitutionsutskottet, som kontrollerar att regeringen agerar i enlighet med lagar och riksdagens beslut. I ett flertal ärenden i konstitutionsutskottet har riksdagen riktat kritik mot regeringen för bristande information innan besluten har fattats i ministerrådet.

Ordförklaringar

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Europaparlamentet

Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Ledamöter i Europaparlamentet väljs i allmänna val i EU-länderna.

Läs mer om Europaparlamentet

Europeiska rådet

Europeiska rådet bestämmer om riktlinjerna för EU-samarbetet på längre sikt. Europeiska rådet består av en vald ordförande, EU-ländernas stats- eller regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande.

Läs mer om Europeiska rådet

Fördrag

Ett fördrag är ett avtal mellan länder. EU-samarbetet bygger på ett antal fördrag som EU-länderna har kommit överens om. I fördragen finns reglerna för hur EU-länderna ska samarbeta.

Läs mer om Fördrag

Ministerrådet

Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, i de flesta fall tillsammans med Europaparlamentet. Ministerrådet består av 28 ministrar, en från varje EU-lands regering.

Läs mer om Ministerrådet

Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen handlar om på vilken politisk nivå ett beslut ska fattas. Enligt principen ska ett beslut fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.

Läs mer om Subsidiaritetsprincipen

De nationella parlamentens roll i EU-samarbetet

Riksdagen och de nationella parlamenten i de andra medlemsländerna har i och med Lissabonfördraget fått nya uppgifter i EU-frågor de senaste åren. Det innebär bland annat att de ska:

  • se till att subsidiaritetsprincipen följs
  • delta i processen för att ändra EU:s fördrag
  • ha en utvärderande roll inom området för frihet, säkerhet och rättvisa samt delta i övervakningen av Europol och utvärderingen av Eurojusts verksamhet
  • delta i det interparlamentariska samarbetet med andra nationella parlament och Europaparlamentet.
Senast uppdaterad: 2014-08-22

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.