I fokus

Publicerad: 2012-02-06 Senast uppdaterad: 2012-10-10

Dragkamp om gränskontroller inom EU

Den svenska riksdagen har gått igenom EU-kommissionens förslag. Riksdagen anser att förslaget bryter mot regeln om att beslut ska fattas på lämplig nivå inom EU, den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Danska och franska gränskontroller bakom förslaget

Inom Schengen finns normalt inga gränskontroller. Vid exceptionella händelser, till exempel terrorattentat kan Schengenländerna tillfälligt införa gränskontroller.

Våren 2011 började Frankrike kontrollera resenärer som kom från Italien. Avsikten var att stoppa flyende tunisier som ville söka jobb i Frankrike. Senare samma år började Danmark planera fasta gränskontrollstationer mot Tyskland och Sverige för att minska kriminaliteten. I Nederländerna videoövervakas sedan en tid de större vägarna in i landet. 

Ländernas initiativ oroar EU-kommissionen. Kommissionen har till uppgift att se till att alla EU-länder följer fördragets regler om fri rörlighet utan gränskontroller inom Schengen.

EU-kommissionen vill att EU ska besluta om tillfälliga inre gränskontroller

I mitten av september 2011 lade EU-kommissionen fram ett förslag till en förordning om gemensamma regler för tillfälliga inre gränskontroller. Det kan till exempel handla om att ett land vill återinföra gränskontrollen till ett annat Schengenland vid ett sportevenemang eller ett politiskt toppmöte.

Beslut om inre gränskontroll på EU-nivå

EU-kommissionen vill att beslutet om att införa gränskontroller ska ske på EU-nivå, enskilda medlemsländer ska inte ha rätt att fatta sådana beslut. I EU-beslutet ska det framgå vilka gränser som ska kontrolleras. Beslutet ska kunna förlängas i perioder om trettio dagar men ett land får inte kontrollera en inre gräns mer än i totalt sex månader.

EU-kommissionen tycker att den fria rörligheten för personer inom Schengenområdet är av central betydelse och gynnar alla. EU-kommissionen vill också undvika ensidiga och ibland svårtolkade beslut i medlemsländerna.

Länderna får besluta om gränskontroller vid exempelvis terrorattentat

Vid oförutsedda händelser, exempelvis terrorattentat, ska medlemsländerna ha rätt att införa gränskontroller i högst fem dagar, enligt förslaget.

Riksdagen håller inte med EU-kommissionen

Riksdagen och övriga nationella parlament i EU-länderna har rätt att granska (subsidiaritetspröva) de flesta lagförslag som EU-kommissionen lägger fram. De har åtta veckor på sig att göra prövningen (se faktaruta nedan).

Inom riksdagen faller förslaget om gemensamma regler för att införa inre gränskontroller inom justitieutskottets ansvarområde. Det är därför justitieutskottet som ska ta ställning till om förslaget stämmer överens med subsidiaritetsprincipen.

Justitieutskottet anser att medlemsländerna ska besluta om inre gränser

Justitieutskottet tycker att delar av förslaget bryter mot subsidiaritetsprincipen. Det är varje medlemslands eget ansvar att se till att lagar följs och att landet är säkert. Att besluta om att återinföra gränskontroller är ett viktigt verktyg för att avvärja hot och upprätthålla säkerhet enligt justitieutskottet. Utskottet vill att medlemsländerna även i fortsättningen ska ha rätt att besluta om att tillfälligt återinföra gränskontroller vid de inre gränserna.

Kammaren håller med utskottet

I riksdagens kammare har ledamöterna debatterat frågan och kommit fram till att förslaget bryter mot subsidiaritetsprincipen. De har därför röstat om ett så kallat motiverat yttrande som har skickats till EU-institutionerna. I det understryks att det är viktigt för ett land att kunna återinföra inre gränskontroller för att upprätthålla lag och ordning.

Men riksdagen kommer också fram till att EU bör ha ”ett visst inflytande över dessa frågor” eftersom gränskontroller påverkar personers fria rörlighet inom EU.

Europaparlamentet debatterar förslaget

Nu pågår arbetet i Europaparlamentet och ministerrådet där ledamöter och ministrar ska ta ställning till förslaget och fatta beslut. I Europaparlamentet är det utskottet för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor som ska debattera och ta ställning till EU-kommissionens förslag.

I ministerrådet får ministrarna information om att EU-kommissionen lagt fram förslaget. Arbetsgrupper börjar diskutera de tekniska delarna medan de berörda ministrarna ska försöka lösa de politiskt laddade frågorna.