I fokus
Publicerad: 2012-01-30
Senast uppdaterad: 2012-01-30
Riksdagen vill att EU förklarar sig
Ämne:
Så styrs EU,
Sverige och EU
EU-kommissionen slarvar med att motivera varför EU ska fatta beslut i vissa frågor istället för nationella parlament. Det anser riksdagens konstitutionsutskott som granskat kommissionens lagförslag.
Vad ska EU besluta om och vad ska Sverige besluta om? Det är en fråga som riksdagen arbetar med varje vecka eftersom både EU och Sverige kan stifta lagar på en del områden.
Enligt EU:s fördrag ska besluten tas så nära medborgarna som möjligt och på den nivå som krävs för att det ska bli effektivt. EU-kommissionen måste därför i sina lagförslag förklara varför frågan hör hemma på EU-nivå.
EU-kommissionen måste bli bättre på att motivera sina förslag
Riksdagens konstitutionsutskott (KU) anser att EU-kommissionen ofta brister i att motivera varför besluten ska tas på EU-nivå.
KU har granskat 49 ärenden och i 16 av dem – en tredjedel av ärendena – är motiveringarna bristfälliga eller saknas. Det blir svårt för riksdagen att göra korrekta granskningar av kommissionens förslag när de inte motiveras, menar KU.
Rätt nivå i de flesta fall
KU:s granskning är en uppföljning av de kontroller riksdagens olika utskott gör av EU-kommissionens förslag till lagar. Denna kontroll går under namnet subsidiaritetsprövning.
De sätter då fokus på frågan: Har kommissionen lagt fram ett förslag som EU bör besluta om? Eller är detta en fråga som varje land lämpligare tar beslut om?
Riksdagen gjorde totalt 71 subsidiaritetsprövningar under tiden december 2009 till december 2010. I bara tre av fallen ansåg riksdagen att frågan inte hörde hemma på EU-nivå utan i stället skulle beslutas på nationell nivå.
Fler nej från riksdagen under 2011
Även under 2011 har riksdagen gett kommissionen bakläxa vid några tillfällen.
Ett exempel är EU-kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner. Det handlar om skatt som ska tas ut på bland annat handel med aktier och obligationer mellan banker. Riksdagen protesterade och framhöll att man ska värna grundprincipen om att det är medlemsländerna som har rätt att ta ut skatt.
Riksdagen gör fler kontroller än andra parlament
Riksdagen gör en subsidiaritetsprövning av alla förslag till lagar från EU-kommissionen som den har rätt att pröva. Så arbetar inte alla andra parlament i EU-länderna. Var och en väljer sitt arbetssätt. En del parlament plockar ut vissa förslag som de prövar.
Under 2010 kom de flesta invändningarna till EU-kommissionen från den polska senaten (4), Sveriges riksdag (3), Storbritanniens underhus (3), Frankrikes senat (3) och Luxemburgs parlament(3).
Det krävs att en tredjedel av EU-ländernas parlament har invändningar för att EU-kommissionen ska behöva ompröva ett förslag. Det har hittills inte inträffat.