Sverige sa nej till euron

Ämne: Ekonomi, Sverige och EU

Sverige har inte infört euro som valuta utan det är kronan som räknas som officiell valuta i Sverige. Men Sverige har till skillnad från Danmark och Storbritannien inget formellt undantag från att införa euron. Det innebär att Sverige enligt EU:s fördrag ska införa valutan när landet uppfyller de krav EU ställer.

Sverige uppfyller inte EU:s krav för euro

För att införa euro som valuta måste ett land uppfylla vissa krav, de så kallade konvergenskriterierna. EU prövar regelbundet de länder som inte har infört valutan ännu. I den senaste prövningen i maj 2010 uppfyllde Sverige inte kraven på prisstabilitet och stabil växelkurs.

Sverige har aldrig ansetts uppfylla kravet på stabil växelkurs. Det beror på att Sverige har valt att inte delta i den frivilliga växelkursmekanismen ERM2 som innebär att man knyter sin valuta till euron.

Politikerna följer resultatet i folkomröstningen

En anledning till att Sverige inte har euron som valuta är också resultatet av den svenska folkomröstningen om euron i september 2003. En majoritet, 55,9 procent, av dem som röstade ville inte att Sverige skulle införa euron som valuta.

Inför folkomröstningen enades de svenska politikerna om att de skulle respektera resultatet i folkomröstningen. Det innebär att Sverige i dagsläget inte heller strävar efter att uppfylla de krav som EU ställer på ett land som ska införa euron.

Resultatet av folkomröstningen innebär alltså att Sverige fortfarande har kronan som officiell valuta. Sveriges riksbank bestämmer över den svenska penningpolitiken.

Det är de politiska partierna som väljer om de vill driva frågan att Sverige ska införa euron. Idag finns inga datum för en ny folkomröstning om euron.

Sverige inte med i Eurogruppen däremot i övriga EMU

Sverige deltar inte i valutaunionen, det vill säga eurosamarbetet. Det innebär till exempel att Sverige inte är med på mötena när finansministrarna från euroländerna träffas i Eurogruppen. Denna grupp träffas för att diskutera och besluta om frågor som berör de länder som har euro som valuta.

Men valutaunionen är endast en del av den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Även om Sverige inte deltar i valutaunionen är Sverige med i de andra delarna av EMU. Det innebär att Sverige deltar i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt och att Sverige följer EU:s riktlinjer om samordning av EU-ländernas ekonomiska politik.

Opinionen i Sverige mot euro

Det görs regelbundet mätningar av svenskarnas inställning till euron. Statistiska centralbyrån (SCB) gör mätningar av euro-opinionen i Sverige två gånger om året, i maj och november.

Tendensen är att det är fler personer som är emot euron än som är för den. Men i maj 2009 skedde ett trendbrott. Då var det för första gången sedan 2002 fler som var för att införa euron än de som var emot. Efter det har trenden svängt igen. I den senaste mätningen svarar cirka 80 procent att de skulle rösta nej till euron om det vore folkomröstning.

Riksdagen beslutade att Sverige skulle avvakta med euron

Riksdagen beslutade hösten 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen från starten 1999. Det avgörande argumentet var att väljarstödet ansågs vara för lågt. Riksdagen beslutade också att ett framtida beslut om att delta bör underställas väljarna antingen i ordinarie val till riksdagen, extra val eller i en folkomröstning. Inför beslutet hade regeringen tillsatt en utredning som skulle analysera valutaunionen och förutsättningarna för Sverige att delta.

Riksdagen fattade sitt beslut 1997 mot bakgrund av denna omfattande utredning, den så kallade EMU-utredningen. Folkomröstningen 2003 bekräftade hållningen att Sverige inte skulle delta i valutaunionen.

Argumenten mot vägde tyngre enligt EMU-utredningen

EMU-utredningen, eller Calmfors-utredningen som den också kallas, presenterade i oktober 1996 sitt betänkande om Sveriges deltagande i valutaunionen.

Utredningen konstaterade att det fanns både för- och nackdelar med ett svenskt deltagande. Utredningen ansåg i stort att politiska argument talade för ett deltagande och ekonomiska skäl talade mot. Men sammantaget bedömde utredningen att motargumenten vägde tyngre.

Utredningen räknade upp följande argument mot ett svenskt deltagande i valutaunionen:

• Den dåvarande höga arbetslösheten i Sverige gjorde det till ett stort risktagande att delta i valutaunionen och därmed göra sig av med möjligheten att möta nya ekonomiska chocker genom att låta kronan sjunka i värde.
• En ny plötslig ökning av arbetslösheten skulle slå hårt mot de offentliga finanserna (budgetbalansen) och skapa obalans i svensk ekonomi.
• Risken för ett ökat avstånd mellan väljare och politiker gjorde att det krävdes tid för en bred, saklig och allsidig debatt om EMU.
• Till en början skulle förmodligen flera EU-länder stå utanför EMU, vilket minskar de politiska kostnaderna för att stå utanför och innebär att effektivitetsvinsterna blir mindre.

Under andra förutsättningar skulle Sverige kunna delta i valutaunionen

EMU-utredningens rekommendation att avvakta byggde i första hand på att Sveriges ekonomi måste vara i bättre ordning innan Sverige kan gå med i valutaunionen.

Utredningen var positiv till ett svenskt deltagande i valutaunionen när rätt förutsättningar finns. Den resonerade kring nya förutsättningar som inom ett par års sikt skulle kunna påverka bedömningen:

• Om arbetslösheten skulle pressas tillbaka kraftigt och statsfinanserna skulle bli mer stabila påverkar det utredningens bedömning av ett deltagande i "starkt positiv riktning".
• Med stor sannolikhet ökar de politiska kostnaderna i form av förlorat inflytande inom EU ju längre Sverige väntar med ett inträde och ju fler länder som deltar.
• Om Sveriges handelsutbyte med de länder som deltar i valutaunionen ökar blir effektivitetsvinsterna av en gemensam valuta större.

Senast uppdaterad: 2012-01-12