Meny Sök
Sök på EU-upplysningen

Vanliga sökord

Inga vanliga sökord hittades. Pröva att skriva klart ditt sökord och klicka på sökknappen.

Artiklar om EU

Inga artiklar hittades

Frågor och svar om EU

Inga frågor och svar hittades

Sveriges EU-avgift avgörs av landets inkomster

2016 ska Sverige betala 31,8 miljarder kronor i avgift till EU och få tillbaka knappt 13 miljarder, enligt regeringens budget för 2016. Den 17 december sade riksdagen ja till regeringens budgetförslag. Eftersom EU-avgiften är högre än återflödet får Sverige rabatt på medlemsavgiften.

Sveriges EU-avgift 2016

  • Avgift: 31,8 miljarder kronor
  • Återflöde: 12,7 miljarder kronor från EU
  • Nettoflöde: -19,1 miljarder kronor

EU-avgiften bestäms utifrån Sveriges och de övriga EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI), momsinkomster samt tullar och avgifter vid handel med länder utanför EU. Medlemsländernas avgifter är EU:s viktigaste inkomst och kallas för EU:s egna medel.

Sverige betalar mer i avgift än landet får tillbaka

Sverige betalar mer i medlemsavgift än vad landet får tillbaka från EU i form av stöd och bidrag. Det kallas för att Sverige är en nettobetalare till EU.

En anledning till detta är att Sverige har goda inkomster, bland annat från export av varor till utlandet, jämfört med många andra EU-länder. Stora inkomster innebär en hög BNI och eftersom merparten av EU-avgiften baseras på landets BNI blir Sveriges avgift hög.

Ett annat skäl till att Sverige är nettobetalare är att merparten av EU:s pengar går till jordbruket och till utjämning av sociala och regionala klyftor.

Eftersom Sverige har små men moderna jordbruk får Sverige inte lika mycket jordbruksstöd som länder med stor jordbruksproduktion eller länder med jordbruk som behöver moderniseras. På samma sätt är de regionala och sociala klyftorna jämförelsevis små i Sverige och därmed finns inte samma behov av sådana stöd i Sverige som i många andra EU-länder.

Sverige får rabatt på EU-avgiften

Sverige får rabatt på EU-avgiften för att kompensera att landet betalar en högre avgift än jämförbara EU-länder. Sverige ska därför betala 0,15 procent istället för 0,3 procent av landets momsinkomst. Regeringen beräknar att detta slår igenom 2016 och därför beräknas den momsbaserade avgiften att bli -2 525 miljoner 2016. 

Dessutom betalar Sverige endast en fjärdedel av sin normala andel av den så kallade Storbritannienavgiften.

Sveriges medlemsavgift 2016

I budgetpropositionen gör regeringen en beräkning över hur stor medlemsavgiften till EU blir samt hur mycket Sverige beräknas få tillbaka. Vad det slutliga utfallet blir redovisas i slutet av april året efter det aktuella budgetåret.

I redovisningen av utgifterna gentemot statsbudgeten ingår inte vissa typer av stöd som administreras centralt av EU-kommissionen, exempelvis EU:s forskningsstöd.

För att få en helhetsbild bör man även ta hänsyn till att det finns utgifter som är kopplade till EU-medlemskapet, men som inte särredovisas i statsbudgeten. Det kan till exempel handla om myndigheternas kostnader för att administrera EU-stöd.

Avgiften till EU

Budgetpropositionen för 2016, miljoner kronor

Tullar och sockeravgift 5 737
Momsbaserad avgift -2 525
Avgift baserad på BNI 28 156
Storbritannienavgift 458
Avgifter totalt 31 827
Återflöde från EU 
Finansiering från EU:s jordbruksfond 10 252
Finansiering från EU:s fiskefond 130
Finansiering från EU:s regionalfond 986
Finansiering från EU:s socialfond 648
Finansiering till transeuropeiska nätverk 450
Övrig finansiering från EU 238
Återflöde totalt 12 705
Nettoflöde från statsbudgeten till EU -19 122

Sveriges EU-avgift 1995-2015 

I tabellen nedan återges vad Sverige har betalat i avgift till EU och vad landet har fått tillbaka i form av stöd och bidrag, det så kallade återflödet. Nettoflödet är skillnaden mellan vad Sverige betalar och får tillbaka. Summorna är angivna i miljarder kronor i det aktuella årets penningvärde.

Årtal

Avgift till EU

Tillbaka från EU

Nettoflöde

2015 44,2 9,7 -34,5
2014  41,5  11,9  -29,6
2013 37,4 10,3 -27,1
2012 31,4 9,8 -21,6
2011 30,6 12,3 -18,3
2010 30,4  12,9  -17,5 
2009 19,2* 11,9 -7,3
2008 31,5 11,0 -20,5
2007 26,6 13,0 -13,6
2006 25,9 12,4 -13,5
2005 25,6 12,6 -13,0
2004 25,6 11,6 -14,0
2003 18,3 12,0 -6,3
2002 20,6 9,3 -11,3
2001 23,3 8,5 -14,8
2000 22,3 9,0 -13,3
1999 20,9 9,3 -11,6
1998 20,9** 9,6 -11,3
1997 19,5** 8,2 -11,3
1996 13,2** 6,8 -6,4
1995 10,9** 1,1 -9,8

* Att Sverige betalade en betydligt lägre avgift 2009 beror på att reglerna för ländernas avgifter ändrades detta år. De nya reglerna innebar att Sveriges avgift blev lägre än vad den varit med de tidigare reglerna. Beslutet gällde från 2007 och Sverige kompenserades för detta med en rabatt på 2009 års avgift.

** Sverige fick en infasningsrabatt på EU-avgiften de första fyra åren av medlemskapet. I tabellen anges avgiften efter att rabatten har dragits av.

Ordförklaringar

EU-kommissionen

EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och bevakar att EU-länderna följer de regler EU har. Kommissionen har 28 kommissionärer, en från varje EU-land.

Läs mer om EU-kommissionen

Nettobetalare

Ett land som betalar mer i avgift till EU än vad landet får tillbaka i EU-stöd och bidrag.

Läs mer om Nettobetalare
Senast uppdaterad: 2016-04-14

Hade du nytta av denna information?

När du svarar på frågan ovan samtycker du också till att cookies används. Inga personuppgifter lagras. Mer om cookies.