Sveriges EU-avgift avgörs av landets inkomster

Ämne: Ekonomi, Sverige och EU

EU-avgiften bestäms utifrån Sveriges och de övriga EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI), momsinkomster samt tullar och avgifter vid handel med länder utanför EU. Medlemsländernas avgifter är EU:s viktigaste inkomst och kallas för EU:s egna medel.

Sverige betalar mer än landet får tillbaka

Sverige betalar mer än vad landet får tillbaka från EU i form av stöd och bidrag. Det kallas ibland för att Sverige är en nettobetalare till EU.

En anledning till detta är att Sverige har goda inkomster, bland annat från export av varor till utlandet, jämfört med många andra EU-länder. Stora inkomster innebär en hög BNI och eftersom merparten av EU-avgiften baseras på landets BNI blir Sveriges avgift hög.

Ett annat skäl till att Sverige är nettobetalare är att merparten av EU:s pengar går till jordbruket och till utjämning av sociala och regionala klyftor.

Eftersom Sverige har små men moderna jordbruk får Sverige inte lika mycket jordbruksstöd som länder med stor jordbruksproduktion eller länder med jordbruk som behöver moderniseras. På samma sätt är de regionala och sociala klyftorna jämförelsevis små i Sverige och därmed finns inte samma behov av sådana stöd i Sverige som i andra EU-länder.

Sverige får rabatt på EU-avgiften

Sverige får rabatt på EU-avgiften för att kompensera att landet betalar en högre avgift än jämförbara EU-länder. Fram till år 2013 ska därför:

• Sverige betala 0,1 procent istället för 0,3 procent av landets momsinkomst.
• Sveriges EU-avgift minskas med 150 miljoner euro på bruttobeloppet.

Dessutom betalar Sverige endast en fjärdedel av sin normala andel av den så kallade Storbritannienavgiften.

Sveriges EU-avgift 2012

I budgetpropositionen gör regeringen en beräkning över hur stor avgiften till EU blir samt hur mycket Sverige beräknas få tillbaka. Vad det slutliga utfallet blir redovisas i slutet av april året efter det aktuella budgetåret.

I redovisningen av utgifterna gentemot statsbudgeten ingår inte vissa typer av stöd som administreras centralt av EU-kommissionen, exempelvis EU:s forskningsstöd.

För att få en helhetsbild bör man även ta hänsyn till att det finns utgifter som är kopplade till EU-medlemskapet, men som inte särredovisas i statsbudgeten. Det kan till exempel handla om myndigheternas kostnader för att administrera EU-stöd.

Avgiften till EU	Budgetpropositionen 2012, miljoner kronor
Tullar och sockeravgift	4730
Momsbaserad avgift	1550
Avgift baserad på BNI	24702
Storbritannienavgift	309
Avgifter totalt	31291
Återflöde från EU
Finansiering från EU:s jordbruksfond	9273
Finansiering från EU:s fiskefond	101
Finansiering från EU:s regionalfond	1390
Finansiering från EU:s socialfond	1351
Finansiering till transeuropeiska nätverk	662
Övrig finansiering från EU	191
Återflöde totalt	12 968
Nettoflöde från statsbudgeten till EU	-18323

Sveriges EU-avgift 2007-2011 

När ett EU-land betalar mer än vad landet får tillbaka från EU i form av stöd och bidrag så kallas landet nettobetalare. EU-länder som betalar mindre än vad de får tillbaka kallas nettomottagare. I tabellen återges vad Sverige har betalat i avgift och vad landet har fått tillbaka i återflöde. Summorna är angivna i miljarder kronor.

Årtal	Avgift	Återflöden	Nettoflöden
2011	30,6	12,3	-18,3
2010	30,4	12,9	-17,5
2009*	19,2	11,9	-7,3
2008	31,5	11	-20,5
2007	26,6	13	-13,6

* Att Sverige betalade en betydligt lägre avgift 2009 beror på att reglerna för ländernas avgifter ändrades detta år. De nya reglerna innebar att Sveriges avgift blev lägre än vad den varit med de tidigare reglerna. Beslutet gällde från 2007 och Sverige kompenserades för detta med en rabatt på 2009 års avgift.

Senast uppdaterad: 2012-01-13