Vad gör EU för att bekämpa människohandel?

I EU:s rättighetsstadga finns ett uttryckligt förbud mot människohandel. Människohandel är en av de brottstyper som EU prioriterar i arbetet mot organiserad brottslighet.

EU har rätt att besluta om regler för att komma åt problemet. EU bidrar även med pengar till projekt som ska förbättra arbetet mot människohandel.

Det så kallade traffickingdirektivet antogs 2011 och ska vara genomfört i medlemsländerna senast i april 2013. Direktivet ersätter de straffrättsliga regler mot människohandel som EU-länderna beslutade om 2002.

Traffickingdirektivet innehåller minimiregler om brottsrekvisit, det vill säga förutsättningarna för att en gärning ska vara straffbar, och påföljder för människohandel.

Direktivet säger att det maximala straffet för människohandel ska vara minst fem års fängelse eller minst tio år om brottet är särskilt grymt. EU-länderna blir skyldiga att skydda och ge stöd till offren och förebygga människohandel.

EU har även regler som ger tredjelandsmedborgare som fallit offer för människohandel rätt till uppehållstillstånd i minst sex månader om de samarbetar med polisen för att motverka människohandel och olaglig invandring. Rätten gäller även för personer som själva invandrat olagligt till EU.

Brott och straff
Traffickingdirektivet
Direktivet om uppehållstillstånd till offer för människohandel
EU:s webbplats om människohandel (eng)